Category: Strategi

  • Fem gånger varför – så löser du rätt problem

    Fem gånger varför – så löser du rätt problem

    “Varför” den absolut viktigaste frågan i mitt arbete med UX och digital strategi. Frågan dyker reflexmässigt upp i mitt huvud när en kund presenterar sina interna processer eller när en kollega visar sina wireframes. Dels för att jag helt enkelt är extremt nyfiket lagd, men även för att frågan genom åren har hjälpt mig att identifiera många kniviga problem. Därför har jag lätt att ta till mig den analysmetod som kort och gott heter Fem gånger varför. Det är en enkel metod som alla kan använda sig av och som gärna jag vill dela.

    Metoden lika enkel som effektiv. Du ställer helt enkelt frågan “varför” fem gånger.

    Syftet med Fem gånger varför

    Metoden är en rotfelsanalys och syftar därför till att identifiera roten till problemet. Därmed kan problemet åtgärdas, istället för att enbart behandla symtomen. De flesta organisationer känner nog igen sig i att det ödslas tid på brandsläckning av återkommande problem.

    Historien bakom Fem gånger varför

    Fem gånger varför utvecklades av Sakichi Toyoda, Toyotas grundare, som kallade metoden för Genchi Genbutsu, som betyder “faktisk plats” eller “faktisk sak”. På sin webbplats ger Toyota ett bra exempel på hur metoden kan användas.

     


     

    Svaret på det sista ”Varför?” i exemplet nedan kan vara att inköparna premieras för kortsiktiga besparingar. Alltså måste vi ändra sättet som vi värderar våra inköpare på om vi vill slippa problem med olja på golvet och trasiga maskiner. Hade vi nöjt oss med ett eller två “Varför?” hade den enda åtgärden blivit att torka upp oljan och byta packning. Men själva orsaken till problemet skulle fortfarande ha funnits kvar.

    • Det är en oljefläck på golvet. Varför?
    • För att en maskin läcker olja. Varför läcker den olja?
    • För att packningen är sönder. Varför är den sönder?
    • För att packningarna inte är tillräckligt bra. Varför är de inte det?
    • För att vi gick efter priset. Varför gick vi efter priset?

     


    Varför just Fem gånger varför

    Fem har visat sig vara ett bra antal varför. Givetvis kan du fråga fyra eller sex gånger, men gör det inte till en vana att göra för stort avsteg från antalet fem.

    Om du efter tre eller fyra gånger hittar ett konkret och tydligt problem som du känner att du kan arbeta med, så är rimligt att stanna där. Om du känner att du efter fem varför är något intressant på spåret men att resultatet är inte helt greppbart eller konkret, så är det rimligt att ställa ett sista varför.

    Om du frågar för få gånger riskerar du att arbeta med symtomen istället för problemen, vilket är just vad vi vill undvika. Om du frågar löjligt många gånger kommer du till sist att närma dig universums big bang som orsak, eller åtminstone komma onödigt långt ifrån det problem du vill lösa.

    Kritik mot Fem gånger varför

    Även om metoden på många sätt är kraftfull och användbar, så finns det vissa tillkortakommanden du bör se upp med.

    • Efter ett antal varför så kommer analytikern ofta långt ifrån sitt kunskapsområde, och kan därför göra felaktiga tolkningar av problemet.
    • Resultat är inte empiriskt i bemärkelsen att det inte går att återskapa identiskt. Utkomsten kan variera stort beroende på vem du frågar.
    • Eftersom processen är linjär/sekventiell utan förgreningar, får du i varje steg endast en orsak till svar, trots att det kan finnas flera olika orsaker till ett problem

    Om du beaktar ovanstående fallgropar så, så är jag övertygad att du kommer ha mycket nytta av Fem gånger varför.

    Kom ihåg att frågan “varför” är användbar i många andra situationer också. (Tips från coachen!)

     

     

  • Revolution i rekryteringsbranschen genom att mäta företagskultur?

    Revolution i rekryteringsbranschen genom att mäta företagskultur?

    Jag och min kollega på Niklas Annerborn på Mogul blev intervjuade i podcasten Start-up-caset. Upplägget är att vi tar en idé och ser om det går att utveckla till en affärsmöjlighet. I det här avsnittet utvecklar vi vår idé från att vara ett rekryteringsverktyg för analys av talanger, till att bli en tjänst som analyserar och definierar företagskulturer. Kan man mäta företagskulturer och hur skapar man i så fall värde av insikterna man får?

    Det hela är bara hypotetiska resonemang, men det är roligt att se vart en idé leder. Både jag och Niklas är digitala strateger, så vi landar snabbt i hur man kan finna insikter med hjälp av big data. Ingen av oss har någon erfarenhet av storskalig rekrytering eller HR-arbete, så om något av det vi säger låter konstigt ur ett HR-perspektiv så är det förklaringen.

    Lyssna här:

    Att rekrytera talanger handlar om matchning mot organisationen

    Första steget i vår vandring var insikten att en psykometrisk analys av talanger måste sättas i en kontext. Att enbart titta på en specifik kandidat är otillräcklig för att ta ett beslut. En viss kanditat som passar på ett företag kanske inte alls passar på ett annat. Slutsatsen är att vi måste göra en analys av företaget också. Den viktigaste parametern tror vi är företagets kultur.

    Ett unikt fingerprint av varje företags kultur

    Hur kan man kvantifiera, analysera, definiera och kategorisera företagskultur företagskulturer? Vi konstaterar att det måste göras en genomlysning av alla anställda i en organisation för att fånga upp de komponenter som utgör företagets kultur. Det rör sig om attityder, intressen, drivkrafter och beteenden med mera. Genom att bearbeta all data får vi ut ett unikt fingeravtryck för den specifika organisationens kultur. Eller ett företagskultur-DNA om man så vill. Efter det så kategoriserar vi fingeravtrycken enligt olika skärningar.

    Vad kan man göra med ett fingerprint av företagskulturen?

    Vi har resonerat kring hypotesen att låg personalomsättning är en framgångsfaktor. Här är ett antal möjligheter som ett företag kan göra genom att förstå sin egen företagskultur.
    Identifiera talanger som matchar bolagets kultur.
    Talanger kan utifrån tidigare arbetslivserfarenheter se vilka bolag vars kultur man sannolikt har lätt att ta till sig. T ex insikter som: anställda som har trivts på HM har även trivts på Microsoft och ICA, men inte på Telenor och Unilever.
    Ett bolag kan lättare hitta underleverantörer och underkonsulter som fungerar bra ihop med de egna anställda. Det ger sannolikt mindre friktion i samarbeten.

    Försäkringskassan + Accenture ≠ Sant

    Hur viktig är företagskulturen om ett företag hyr in en underkonsult? Jag har fått berättat för mig att Accenture inte alls uppskattades hos Försäkringskassan. Det beror sannolikt på skillnader i attityd och mindset, även om det är svårt att ta på. Ett av symtomen som var mer greppbart var att konsulterna från Accenture inte plockade undan kaffekopparna efter sig. Ofta kan man hitta de stora skillnaderna genom att granska de små detaljerna. Därför känner jag att det är intressant att titta även på små saker som till exempel kaffepreferenser, när man ska försöka identifiera företagskulturen.

    Culture eats strategy for breakfast

    Vad finns det för kommersiell bärkraft i lösning som denna? Som referens vill vi titta på hur mycket en viss organisation lägger på strategiarbete. Om en företagsledning kan skriva under på antagandet att kultur är viktigare än strategi, så skulle det motivera att betala för att få sin företagskultur definierad och gestaltad av vår lösning.

    Nödvändigt att lansera i stor skala från början

    Systemet behöver stora mängder data, om både talanger och organisationer, för att fungera överhuvudtaget. Därför tror vi att det är nödvändigt med en etablerad samarbetspartner för att komma över de initiala barriärerna. Linkedin känns passande.

    Lyssna på podcasten

    Podcast-avsnittet även på iTunes:

    https://itunes.apple.com/se/podcast/carl-magnus-och-niklas-revolutionerar/id1109358680?i=1000378347636

    Vad tror du som lyssnare? Är det en bra idé? Finns det en kommersiell potential?

  • Självklart skulle Henry Ford ha frågat kunderna — jag förklarar varför

    Självklart skulle Henry Ford ha frågat kunderna — jag förklarar varför

    Ett av vår bransch mest slitna citat är Henry Fords “Om jag hade lyssnat på vad kunderna vill ha, så hade de svarat en snabbare häst.”. Det är enligt mig också ett av vår bransch mest feltolkade citat, och jag ska förklara varför.

    Vi vet att Henry Ford lanserade T-Ford som snabbt blev en succé. Vi vet också att han inte hade någon dialog med kunderna. Den implicita slutsatsen är att en produkt blir bättre om man utelämnar dialogen med kunderna. Fel!

    Det stämmer att kunderna inte alltid kan formulera sina behov. Det stämmer även att kunderna inte alltid kan tänka utanför sin direkta tillvaro. Följaktligen stämmer det att produkten inte blir bättre om man ställer fel frågor, och att “Vad vill du ha?” är ett exempel på en felaktigt ställd fråga. Eller åtminstone en otillräcklig fråga.

    Fråga istället vad kunden vill uppnå? Du får då svar som “jag behöver förflytta mig från punkt A till punkt B”. Fortsätt att fråga.

    • Varför uppstår behovet?
    • När uppstår behovet?
    • Behöver du förflytta dig när det regnar ute?
    • etc, etc

    Hjälp kunderna att formulera sig. Hjälp kunderna att tänka större. Då framträder en tydligare och mer specifik behovsbild. Du får en problemformulering innan du börjar arbeta med lösningen på problemet.

    Jag vill poängtera att frågor inte är enda sättet att nå insikter. Man kan givetvis komma långt bara genom att observera och analysera sin omvärld. Det viktigaste är att förstå sina kunder, deras mål, drivkrafter och behov. Då är frågor det mest effektiva verktyget för att nå förståelse. Därför vill jag slå ett slag för frågorna.

    Vi får aldrig veta hur det hade gått om Henry Ford hade ställt rätt frågor till kunderna. Min egen erfarenhet är dock att det alltid är bäst att fråga kunderna, före, under och efter arbetet med att utveckla en ny produkt eller tjänst.

    Självklart skulle Henry Ford ha frågat sina kunder, men han skulle ha ställt rätt frågor.

    [one_whole boxed=”true”]Det här är en svensk översättning av en engelsk artikel som jag postat på Linkedin Pulse. Henry ford should of course have asked his customers [/one_whole]

  • Tid, pengar och kvalitet

    tid-pengar-kvalitet
    Tid pengar och kvalitet. Rolig och enkel version av den annars så trista och uttjatade klassikern.

    Alla har vi sett den klassiska projekttriangeln med tid, pengar och kvalitet. Något tråkig, men likväl är den ofta nödvändig att visa för kunder som är helt oförstående hur de olika faktorerna förhåller sig till varandra.

    Jag har nu hittat en tillpoppad och något roligare version från Colin Harman (den finns även att köpa som färdig poster).

    Nu blir det både roligare och enklare för kunderna välja och vraka bland de olika ytorna i diagrammet.

  • Bli en Youtube-groupie du också

    Erin och Roxanne är två tjejer som, under namnet Rin on the Rox, sjunger covers på Youtube. De har miljontals visningar och eftersom båda ser rätt snälla ut, får de sannolikt mängder av beundrarpost. Det känns med andra ord svårt nå fram där.

    En kille vid namn Alonzo Lerone tänkte ett steg längre än övriga beundrare. Han tyckte antagligen att speciellt Erin såg snäll ut och sände ett tydligt meddelande. Han tog  på sig en liknande outfit, körde lite sköna moves och klippte helt enkelt in sig själv i en duett med Erin.

    Hans video har fått 350 000 visningar, så Erin måste garanterat känna till honom vilket givetvis förbättrar möjligheterna att öppna en dialog.

    Om inte annat blev det en rolig video och han fick bra reklam för sin egen kanal.

    Bli en vinnare med nya Youtube-groupie-metoden du också

    Vem vill just du nå på Youtube? Någon som känns totalt onåbar? Chuck Norris, Dr Dre, Drottning Silvia eller Steve Jobs?

    Ingenting är omöjligt med nya Youtube-groupie-metoden!

  • Free Beer – nå ut med ditt varumärke genom fysisk Creative Commons

    Free, as in free feer and free beer :-O
    Free, as in free beer and free beer :-O

    Smart, förvirrande och fyndigt är ölet Free Beer vars recept är licensierat enligt open source-licensen Creative CommonsShareAlike. För att sätta detta i ett sammanhang ska jag först berätta lite om hur uttrycket free beer används i Creative Common-sammanhang.

    Gratis versus Libre
    Gratis versus Libre används för att skilja på de olika betydelserna av engelskans free. Engelskan har inget adjektiv av ordet liberty. Ett tydligt exempel där detta kan ställa till problem är vid programlicenser. Är programmet gratis att använda (så kallad Freeware) eller är det fritt att distribuera och modifiera (free software)?

    Free as in free speach, not as in free beer
    Gratis versus libre kan låta lite högtravande för gemene jenkare. För mer greppbart summera skillnaden har den amerikanske “mjukvarufrihetsaktivisten” Richard Stallman myntat yttrycket: “Think free as in free speech, not free beer.” Free speech är en frihet och en rättighet. En free beer är kort och gott bara gratis.

    Free Beer rör till begreppen
    Just när alla begrepp har börjat klarna så lanseras det en libre (inte gratis) öl. Alltså ett öl du själv får använda och modifiera receptet på så länge du kreddar upphovsmännen. Free Beer är ett öl framtaget av konstnärskollektivet Superflex och det danska bryggeriet Skands.
    Förutom att det är roligt så når avsändarna ut med sitt varumärke på ett smart sätt. Dels när någon brygger ölet så får dem sin kredd på förpackningarna. Sedan är det även en given snackis som sätter både bryggeriet och konstnärskolektivet på kartan.

  • Aston Martin Cygnet

    "Kanske är jag liten som Piff och Puff, kanske är jag liten men jag är tuff"
    "Kanske är jag liten som Piff och Puff, kanske är jag liten men jag är tuff"

    Aston Martin är kända för att tillverka exklusiva lyxbilar i det absoluta premiumsegmentet. Nu har de tagit fram ett concept för en småbil. Modigt.

    Bilen ska heta Cygnet, vilket får mig att tänka på de glassiga småsvanarnas dans i Svansjön. Enligt Motor Authority baseras Aston Martin Cygnet på Toyota IQ vilken är en betydligt billigare bil.

    Kundanalys

    Spontant kan det låta märkligt att en lyxbilstillverkare plötsligt lanserar en småbil. Det finns dock en anledning till det. Aston Martin har identifierat att nästan samtliga av deras kunder även har en småbil i sitt garage, vilken främst används för pendling i londontrafiken. De vill nu erbjuda dem möjligheten att välja sitt favoritmärke även i småbilsegmentet.

    Svårt att upprätthålla varumärkets premiumkänsla

    Ur varumärkesperspektiv är den här typen av projekt krångliga. Varumärket kan lätt försvagas och urholkas. Aston Martin angriper dock det problemet på ett intressant sätt. För att få köpa en Cygnet så måste du sedan tidigare vara ägare till någon av de exklusivare bilarna från Aston Martin.

    Det kan lösa problemet att inte vem som helst kan köra omkring i en Aston Martin. Tanken är att Cygnet ska vara som jollen längs bak i lyxjakten.

    Sedan får vi se hur de löser andra attribut som kan förväntas av en Aston Martin. Saker som detaljkvalitet och komfort mm. Om inte de bitarna lyckas, så tror jag att varumärket på sikt kommer att stå för något annat än vad det idag står för.

  • Googles levande logotyp

    Googles levande logotyp

    Google arbetar med sin logotyp på ett intressant och lekfullt sätt.  Googles inarbetade namn och url gör att igenkänningen av logotypen blir mindre viktig.

    Identiteten ligger i förändringen

    Deras sätt går emot alla konventioner för hur man skapar en visuell identitet och tydlig igenkänning.

    Min egen åsikt är dock att det är den mångsidiga skepnaden samt den ständiga närvaron och förnyelsen som är googles främsta karaktärsdrag.

    Här är ett arkiv med 212 officiella google-logotyper.

  • Ingo blev Zingo

    Ingo-läsk döps om till Zingo efter att Ingemar Johansson förlorat två gånger mot Floyd Patterson.
    Ingo-läsk döps om till Zingo efter att Ingemar Johansson förlorat två gånger mot Floyd Patterson.

    Den 26:e juni var det exakt 50 år sedan Ingemar Johansson vann världsmästartiteln i  tungviktsboxning, när han besegrade Floyd Patterson. Med anledning av detta tycker jag att det passar med lite svensk varumärkeshistoria.

    Ingo-läsk

    Ingo blir hyllad och firad överallt. Han utses till ”Sportman of the year” av Sports Illustrated. Efterföljande år turnerar han i svenska folkparker, festar och minglar på amerikanska cocktailpartyn. Glassigast av allt, han får en apelsinläsk döpt efter sig. Ingo-läsk!

    Floyd tränar inför returmatchen

    Floyd däremot har inte lika mycket att fira, och blir inte heller bjuden på jetsetfesterna. Han spenderar istället sin tid på en stenhård träningscamp. Returmatchen kan bara sluta på ett sätt. Ingo lägger sig och sussar i femte ronden.

    Floyd ville vara lika generös som Ingo, och erbjöd därför ytterligare en returmatch 1961. Den matchen var betydligt jämnare, men Ingo förlorar och åker hem till Sverige.

    Ingo blir Zingo

    Hemma i Sverige blir det snart tydligt för Ingo vilka som är hans riktiga vänner och vilka som är regelrätta backstabbers.

    Vattenfabriken Sefyr, vilka tillverkade Ingo-läsk ,ville inte dela förlusten med den tilltufsade Ingo. De döpte helt fräckt om sin produkt till Zingo 1962.

    Sjukt kul beslut. De ville inte att läsken skulle heta Ingo, men ändå något liknande eftersom namnet tydligen var ett inarbetat varumärke. Renommésnylta lite på sig själv, samtidigt som man vill ta avstånd från Ingo och hans förlust?

    Undrar hur till exempel Nike skulle gjort med Air Jordan-konceptet ifall Michael Jordan skulle förlora stort? Antagligen skulle de lägga ned produktserien. Jag har svårt att se hur de skulle döpa om den till något snubblande likt.

    Hur hade du gjort med din produkt i en liknande situation?

  • Barack Ombamas internetstrategi

    Case Study: The Barack Obama Strategy

    Barack Obamas presidentkampanj är av en dignitet som är unik. Den är enligt mig både viktig och intressant. Viktig för att den påverkar världspolitiken i sådan omfattning. Intressant för att Internet har varit den viktigaste kanalen för att nå ut. I synnerhet har viral marknadsföring och sociala media varit viktiga.

    Fallstudie av SocialMedia8

    Byrån SocialMedia8 är specialister på sociala media. De bjuder här på en jättebra fallstudie av kampanjen.

    De bryter ned och analyserar kampanjens alla beståndsdelar. Från grundläggande strategi och kommunikativt förhållningssätt till detaljstudier som formuleringar, grafiska element och widgets.

    Fallstudien hittade jag på Viralblog vilken jag för övrigt kan rekommendera till alla som är intresserade av viral marknadsföring och sociala media.

    Marknadsföringen på Internet gav postitiva sidoeffekter

    En personlig reflektion är de positiva sidoeffekter som kampanjen fick. Kampanjens primära syfte var givetvis att Barack Obama skulle få tillräckligt många röster för att vinna presidentvalet. Ett annat syfte var att nå ut med Obama-administrationens agenda och värderingar.

    I och med att internetkampanjerna nådde långt utanför de amerikanska gränserna, så fick även omvärlden en god uppfattning om vad Barack Obama står för.

    Jag tror att detta har gynnat USA på ett sätt som få amerikaner har förstått.