Alla har vi sett den klassiska projekttriangeln med tid, pengar och kvalitet. Något tråkig, men likväl är den ofta nödvändig att visa för kunder som är helt oförstående hur de olika faktorerna förhåller sig till varandra.
Jag har nu hittat en tillpoppad och något roligare version från Colin Harman (den finns även att köpa som färdig poster).
Nu blir det både roligare och enklare för kunderna välja och vraka bland de olika ytorna i diagrammet.
Lilla Mila gillar att sova och drömma. Här har Milas mamma har tänkt sig in drömmarnas värld och dokumenterat med fantastiska bilder!
Kolla in galleriet med massor av bilder på Mila’s daydreams
Tack till Andreas Norman som visade mig bilderna på Facebook.
Många är rädda för att sno design av andra. De är antagligen rädda för att det ska vara ocreddigt. Jag tycker snarare att det är sjukt creddigt att stå för att man har inspirerats av den där webbplatsen eller den där tidningsdesignen. Jag har i så fall svårare för alla ljugande typer som ska vara så svåra, och dropar fraser som – “Jag har inspirerats av havet och människans inre tomrum blah blah”. Det är jobbigt när konstnärer säger så, och det är ytterligare snäppet jobbigare när folk som arbetar kommersiellt med design säger så.
Ingen renomésnyltning tack
Givetvis kan du inte sno design så till den grad att det skulle kunna ge dig fördelar om målgruppen förväxlar dig med förlagan. Vid ett tillfälle gjorde jag design till en webbplats för en svensk bilhandlare som är stor och tongivande i branschen. Efter ett tag dök det upp en mindre bilhandlare med identisk design på sin webbplats. Vilken kund som helst skulle få uppfattningen att det var samma organisation. Vi bad en utvecklare kolla webbkoden och även den var identisk. Det är inte ok.
Hade det däremot varit ett företag i en annan bransch och de hade gjort modifikationer eller förbättringar av designen så skulle det vara betydligt mer ok. Då skulle man inte vinna några fördelar på någon annans bekostnad.
Clash hyllar Elvis Presley
Jag gillar verkligen the Clash hyllning till The King. Omslaget till “London Calling” är väldigt tydligt inspirerat av Elvis Presleys debutplatta. “Plagiatet” är roligt, snyggt och rock n roll. Helt rätt!
Vem som helst fattar väl ändå att de grabbarna är uppväxta med The King. Då är det ingen idé att låtsas som nåt annat. Istället ska man tydligt visa vad man gillar genom en hyllning. Sjukt creddigt!
Men det slutar inte där. Även clash har i sin tur blivit “plagierad”, det finns varianter där det det slås sönder både dragspel och technics 1200:or. Det här är skivomslagens svar på dagens digitala celebriteter som Skogsturken och Star wars kid. Här är ett omfattande galleri med omslag: Elvis Presley Cover Parodies
Kruder & Dorfmeister gillar Simon & Garfunkel. Vad skulle vara ett bättre sätt att visa det än att rippa omslaget till Bookends?
Salvador Dali, eller vem det nu var, sammanfattar det hela bra.
Jag tror t o m att det var självaste Salvador Dali som sa – “Plagiat är den högsta formen av beundran”. Visst är det så. Och visst behöver man inte vara så rädd för att visa vad man beundrar.
Året var 1995. Ingen hade hört St Germain och samlingsskivorna med jazzinfluerad “loungemusik” var inte ännu inte sönderspelade. Jazzen var med andra ord så otidsenlig den bara kunde bli.
Eurodisco var stort. Musikroduktionerna glossiga, smootha och slicka. Artisterna var om möjligt ännu glossigare och ännu mer yta. Den skönsjungande Nana Hedin sjöng med E-type på skivorna, men på scenen och i videorna var det den exotiska amazonkvinnan Dee som frontande. Tyska Milli Vanilli avslöjades som bluffar eftersom de inte sjöng själva. Producenterna Clivillés och Cole (C&C Music Factory) hade praktiskt nog hittat Zelma Davis som både var fotomodell och sångerska i ett. Det fanns helt enkelt tydliga konventioner för hur musik skulle vara.
Då händer det
Plötsligt dyker det upp en mystisk och totalt otippad nytänkare. En grå och sönderrökt man, vilket är totalt fel i den tillrättalagda och homogena eurodiscosfären. När han sedan öppnar munnen och jazzar loss blir det ännu mera fel. Dömt att misslyckas, om det hade gjorts av någon annan än självaste Scatman John.
Mot alla odds går det ändå hem. Med hitlåten Scatman (spotifylänk) tar Scatman John världen med storm. Den numera framlidne Scatman John mottog hela 14 guld och 18 platina för sina skivor och han nådde ut brett när han scattade och rhymade sitt budskap. Vem hade trott det?
Låt dig inspireras
Så nästa gång du står inför en stor utmaning, behöver inspiration, känner dig lite allmänt osäker eller kanske bara behöver en skön pepp – blunda och tänk på den grå och sönderrökta mannen. Hör hans rader i Scatman och lyssna till hans budskap till dig – “if the Scatman can do it, so can you”.
Ahlgrens bilar och Rosabandet har ett smart och smarrigt samarbete, Rosa Rattar. 10 procent av vinsten går till Rosa bandet och Cancerfondens forskning. Ahlgrens har tidigare gett ut kampanjpåsar för Volvo V70, men jag måste säga att det här är ett mycket mer lyckat samarbete. Så ut och köp påsar till er själva och alla ni känner!
Själv åt jag godis med riktigt gott samvete hela helgen. Sweeeeet!
Smart, förvirrande och fyndigt är ölet Free Beer vars recept är licensierat enligt open source-licensen Creative CommonsShareAlike. För att sätta detta i ett sammanhang ska jag först berätta lite om hur uttrycket free beer används i Creative Common-sammanhang.
Gratis versus Libre
Gratis versus Libre används för att skilja på de olika betydelserna av engelskans free. Engelskan har inget adjektiv av ordet liberty. Ett tydligt exempel där detta kan ställa till problem är vid programlicenser. Är programmet gratis att använda (så kallad Freeware) eller är det fritt att distribuera och modifiera (free software)?
Free as in free speach, not as in free beer
Gratis versus libre kan låta lite högtravande för gemene jenkare. För mer greppbart summera skillnaden har den amerikanske “mjukvarufrihetsaktivisten” Richard Stallman myntat yttrycket: “Think free as in free speech, not free beer.” Free speech är en frihet och en rättighet. En free beer är kort och gott bara gratis.
Free Beer rör till begreppen
Just när alla begrepp har börjat klarna så lanseras det en libre (inte gratis) öl. Alltså ett öl du själv får använda och modifiera receptet på så länge du kreddar upphovsmännen. Free Beer är ett öl framtaget av konstnärskollektivet Superflex och det danska bryggeriet Skands.
Förutom att det är roligt så når avsändarna ut med sitt varumärke på ett smart sätt. Dels när någon brygger ölet så får dem sin kredd på förpackningarna. Sedan är det även en given snackis som sätter både bryggeriet och konstnärskolektivet på kartan.
Kampanjwebben Fix Outlook vill att Microsoft ska fixa Outlook då det i det närmaste måste betraktas som trasigt.
Sociala nätverk
För att nå ut med budskapet uppmanar de folk att twittra. Bakgrunden på webbplatsen är ett klotterplank, som sedan hämtar inläggen från Twitter. Bra användande av sociala nätverk.
Twittra loss ordentligt nu, så kanske Microsoft fixar Outlook!