Carl Magnus Swahn

Blog

  • Fem gånger varför – så löser du rätt problem

    Fem gånger varför – så löser du rätt problem

    “Varför” den absolut viktigaste frågan i mitt arbete med UX och digital strategi. Frågan dyker reflexmässigt upp i mitt huvud när en kund presenterar sina interna processer eller när en kollega visar sina wireframes. Dels för att jag helt enkelt är extremt nyfiket lagd, men även för att frågan genom åren har hjälpt mig att identifiera många kniviga problem. Därför har jag lätt att ta till mig den analysmetod som kort och gott heter Fem gånger varför. Det är en enkel metod som alla kan använda sig av och som gärna jag vill dela.

    Metoden lika enkel som effektiv. Du ställer helt enkelt frågan “varför” fem gånger.

    Syftet med Fem gånger varför

    Metoden är en rotfelsanalys och syftar därför till att identifiera roten till problemet. Därmed kan problemet åtgärdas, istället för att enbart behandla symtomen. De flesta organisationer känner nog igen sig i att det ödslas tid på brandsläckning av återkommande problem.

    Historien bakom Fem gånger varför

    Fem gånger varför utvecklades av Sakichi Toyoda, Toyotas grundare, som kallade metoden för Genchi Genbutsu, som betyder “faktisk plats” eller “faktisk sak”. På sin webbplats ger Toyota ett bra exempel på hur metoden kan användas.

     

     

    Svaret på det sista ”Varför?” i exemplet nedan kan vara att inköparna premieras för kortsiktiga besparingar. Alltså måste vi ändra sättet som vi värderar våra inköpare på om vi vill slippa problem med olja på golvet och trasiga maskiner. Hade vi nöjt oss med ett eller två “Varför?” hade den enda åtgärden blivit att torka upp oljan och byta packning. Men själva orsaken till problemet skulle fortfarande ha funnits kvar.

    • Det är en oljefläck på golvet. Varför?
    • För att en maskin läcker olja. Varför läcker den olja?
    • För att packningen är sönder. Varför är den sönder?
    • För att packningarna inte är tillräckligt bra. Varför är de inte det?
    • För att vi gick efter priset. Varför gick vi efter priset?

     

    Varför just Fem gånger varför

    Fem har visat sig vara ett bra antal varför. Givetvis kan du fråga fyra eller sex gånger, men gör det inte till en vana att göra för stort avsteg från antalet fem.

    Om du efter tre eller fyra gånger hittar ett konkret och tydligt problem som du känner att du kan arbeta med, så är rimligt att stanna där. Om du känner att du efter fem varför är något intressant på spåret men att resultatet är inte helt greppbart eller konkret, så är det rimligt att ställa ett sista varför.

    Om du frågar för få gånger riskerar du att arbeta med symtomen istället för problemen, vilket är just vad vi vill undvika. Om du frågar löjligt många gånger kommer du till sist att närma dig universums big bang som orsak, eller åtminstone komma onödigt långt ifrån det problem du vill lösa.

    Kritik mot Fem gånger varför

    Även om metoden på många sätt är kraftfull och användbar, så finns det vissa tillkortakommanden du bör se upp med.

    • Efter ett antal varför så kommer analytikern ofta långt ifrån sitt kunskapsområde, och kan därför göra felaktiga tolkningar av problemet.
    • Resultat är inte empiriskt i bemärkelsen att det inte går att återskapa identiskt. Utkomsten kan variera stort beroende på vem du frågar.
    • Eftersom processen är linjär/sekventiell utan förgreningar, får du i varje steg endast en orsak till svar, trots att det kan finnas flera olika orsaker till ett problem

    Om du beaktar ovanstående fallgropar så, så är jag övertygad att du kommer ha mycket nytta av Fem gånger varför.

    Kom ihåg att frågan “varför” är användbar i många andra situationer också. (Tips från coachen!)

     

     

  • Revolution i rekryteringsbranschen genom att mäta företagskultur?

    Revolution i rekryteringsbranschen genom att mäta företagskultur?

    Jag och min kollega på Niklas Annerborn på Mogul blev intervjuade i podcasten Start-up-caset. Upplägget är att vi tar en idé och ser om det går att utveckla till en affärsmöjlighet. I det här avsnittet utvecklar vi vår idé från att vara ett rekryteringsverktyg för analys av talanger, till att bli en tjänst som analyserar och definierar företagskulturer. Kan man mäta företagskulturer och hur skapar man i så fall värde av insikterna man får?

    Det hela är bara hypotetiska resonemang, men det är roligt att se vart en idé leder. Både jag och Niklas är digitala strateger, så vi landar snabbt i hur man kan finna insikter med hjälp av big data. Ingen av oss har någon erfarenhet av storskalig rekrytering eller HR-arbete, så om något av det vi säger låter konstigt ur ett HR-perspektiv så är det förklaringen.

    Lyssna här:

    Att rekrytera talanger handlar om matchning mot organisationen

    Första steget i vår vandring var insikten att en psykometrisk analys av talanger måste sättas i en kontext. Att enbart titta på en specifik kandidat är otillräcklig för att ta ett beslut. En viss kanditat som passar på ett företag kanske inte alls passar på ett annat. Slutsatsen är att vi måste göra en analys av företaget också. Den viktigaste parametern tror vi är företagets kultur.

    Ett unikt fingerprint av varje företags kultur

    Hur kan man kvantifiera, analysera, definiera och kategorisera företagskultur företagskulturer? Vi konstaterar att det måste göras en genomlysning av alla anställda i en organisation för att fånga upp de komponenter som utgör företagets kultur. Det rör sig om attityder, intressen, drivkrafter och beteenden med mera. Genom att bearbeta all data får vi ut ett unikt fingeravtryck för den specifika organisationens kultur. Eller ett företagskultur-DNA om man så vill. Efter det så kategoriserar vi fingeravtrycken enligt olika skärningar.

    Vad kan man göra med ett fingerprint av företagskulturen?

    Vi har resonerat kring hypotesen att låg personalomsättning är en framgångsfaktor. Här är ett antal möjligheter som ett företag kan göra genom att förstå sin egen företagskultur.
    Identifiera talanger som matchar bolagets kultur.
    Talanger kan utifrån tidigare arbetslivserfarenheter se vilka bolag vars kultur man sannolikt har lätt att ta till sig. T ex insikter som: anställda som har trivts på HM har även trivts på Microsoft och ICA, men inte på Telenor och Unilever.
    Ett bolag kan lättare hitta underleverantörer och underkonsulter som fungerar bra ihop med de egna anställda. Det ger sannolikt mindre friktion i samarbeten.

    Försäkringskassan + Accenture ≠ Sant

    Hur viktig är företagskulturen om ett företag hyr in en underkonsult? Jag har fått berättat för mig att Accenture inte alls uppskattades hos Försäkringskassan. Det beror sannolikt på skillnader i attityd och mindset, även om det är svårt att ta på. Ett av symtomen som var mer greppbart var att konsulterna från Accenture inte plockade undan kaffekopparna efter sig. Ofta kan man hitta de stora skillnaderna genom att granska de små detaljerna. Därför känner jag att det är intressant att titta även på små saker som till exempel kaffepreferenser, när man ska försöka identifiera företagskulturen.

    Culture eats strategy for breakfast

    Vad finns det för kommersiell bärkraft i lösning som denna? Som referens vill vi titta på hur mycket en viss organisation lägger på strategiarbete. Om en företagsledning kan skriva under på antagandet att kultur är viktigare än strategi, så skulle det motivera att betala för att få sin företagskultur definierad och gestaltad av vår lösning.

    Nödvändigt att lansera i stor skala från början

    Systemet behöver stora mängder data, om både talanger och organisationer, för att fungera överhuvudtaget. Därför tror vi att det är nödvändigt med en etablerad samarbetspartner för att komma över de initiala barriärerna. Linkedin känns passande.

    Lyssna på podcasten

    Podcast-avsnittet även på iTunes:

    https://itunes.apple.com/se/podcast/carl-magnus-och-niklas-revolutionerar/id1109358680?i=1000378347636

    Vad tror du som lyssnare? Är det en bra idé? Finns det en kommersiell potential?

  • Vägra barn – i Sverige säger vi pojke eller flicka

    Vägra barn – i Sverige säger vi pojke eller flicka

    Många människor blir provocerade av ordet “hen”. Jag blir provocerad av ordet “barn”. Vi har ju redan orden “pojke” och “flicka”. Därför förklarar jag härmed en revolt mot ordet “barn”!

    En av anledningarna till att människor provoceras av ordet “hen” är att det är ett konstruerat ord, till skillnad mot “han” och “hon” vilka är ord som har uppstått av sig själva. Det många inte vet, för att PK-media mörkar det, är att även “barn” är ett konstruerat ord. “Pojke” och “flicka” däremot har också uppstått av sig själva.

    Ytterligare ett problem är att meningarna blir så vidrigt korta och rumphuggna när man använder ordet “barn”. Låt mig exemplifiera. “Barn behöver mer sömn än vuxna”. Den meningen känns för kort och alldeles för kärnfull. “Pojkar och flickor behöver mer sömn än män och kvinnor” däremot, är en mening som känns mycket pampigare och rikare på ord. Det språkliga flytet blir ett helt och annat den ligger bättre i munnen.

    Särskilt illa blir det med konstruerade ord som “utryckningsfordon” istället för ambulans, brandbil och polisbil. Meningarna som innehåller ordet blir ju löjligt korta. Låt mig exemplifiera ännu en gång. “På avstånd hörde jag ett utryckningsfordon” jämfört med “På avstånd hörde jag en ambulans, brandbil, brandledningsbil, jourbil, läkarbil, organtransportbil, polisbil, polismotorcykel, piketbuss, radiobil eller tullbil.” Den sistnämnda meningen flyter ju betydligt bättre.

    Om du som läsare blir lika provocerad som jag av ordet “barn” så anslut gärna till min revolt. Skriv upp dig i min namninsamling i kommentarsfältet nedan, eller hjälp mig att dela mitt manifest!

  • Så här tar du bort spam i Google Analytics – secret google com You are invited…

    Så här tar du bort spam i Google Analytics – secret google com You are invited…

    Jag och många med mig har fått problem med ett spam i Google anayltics. En hacker som heter Vitali Popolov har manipulerat tolkningen av besökarnas språk.

    Secret.ɢoogle.com You are invited! Enter only with this ticket URL. Copy it. Vote for Trump!

    Om du har fått ovanstående meddelande i Google analytics har du också drabbats. En tillfällig abrovink för slippa det är att installera ett segment som döljer spam. Hämta på länken under.

    Importera det här segmentent från Google Analytics Solutions Gallery 

    Förhoppningsvis lyckas Google snart lösa problemet mer permanent, men för tillfället är det här den bästa lösningen.

    Tack till Zarko Dalic Lindkvist (@znarko) som hjälpte mig med det här.

  • Se om några av dina lösenord har läckt ut

    Se om några av dina lösenord har läckt ut

    SVT har byggt en tjänst som matchar postadresser mot läckta lösenordsdatabaser. Skriv in din epost och se ifall något av dina lösenord berörs. Jag hade själv några lösenord som hade läckt.

    https://dold.svt.se

  • Filterbubblans roll i det amerikanska valet

    Filterbubblans roll i det amerikanska valet

    Ett av 2016 års mest debatterade ämnen i sociala media är begreppet filterbubbla. Åtminstone i min bubbla.

    Vad är en filterbubbla?

    En filterbubbla är resultatet av en uppsättning algoritmer som på ett sofistikerat sätt döljer den större delen av internet för dig.

    Om jag gör en Google-sökning och du gör en Google-sökning så erhåller vi två helt olika sökresultat. Våra respektive sökresultat baseras på vad Google tror att vi vill hitta. Till sin hjälp använder algoritmerna stora mängder personliga data om oss, som vad vi mailar om, vilka sidor vi besöker, våra intressen på Google+ mm. Även om vi inte har ett Google-konto så används data om oss som var vi befinner oss, om vi har PC eller Mac etc.

    När jag postar något på Facebook så visas det initialt för tio procent av mina vänner. Beroende på hur min post uppskattas av mina vänner, så kan den försiktigt spridas vidare. Det är dock inte vilka vänner som helst som får se posten från början. Det är de av mina vänner som besöker samma webbplatser som jag. Vänner som använder sig av samma hashtaggar som jag. Vänner som gillar samma artiklar som jag. Vänner som följer samma bolag som jag. Kort och gott de tio procent av mina vänner som påminner mest om mig.

    Som användare ger filterbubblan mig en behagligare upplevelse. Jag får se mer innehåll som jag gillar och jag får en bekräftelse av att jag ser på världen ungefär på samma sätt som andra människor ser på världen.

    De stora sociala media-husen filtrerar innehållet av en tydlig anledning. Desto bättre min användarupplevelse blir, ju mer använder jag den specifika plattformen för sociala media. Aktiviteten bland användarna står i sin tur i direkt paritet till intäkterna.

    Har social media verkligen gett oss mer transparens?

    2006 pratades det mycket om att social media erbjuder mer transparens än traditionell media. Alla får en möjlighet att bli sin egen publicist, göra sin egen röst hörd och berätta sin egen historia. En revolution för såväl transparensen som för tillgängliggörandet av information.

    Tio år senare kan jag krasst konstatera att människor idag är mer isolerade i sina respektive filterbubblor och mer bortkopplade från övriga världen.

    Lever du i en Clinton-bubbla eller en Trump-bubbla?

    Det råder inga som helst tvivel om att jag lever i en Clinton-bubbla. Mina flöden är tapetserade med artiklar och videoklipp där Hillary Clinton hyllas. Däremot har jag inte läst någonting positivt om Donald Trump. Han är en totalt misslyckad affärsman som kraftigt underpresterar mot börsindex (alla i Clinton-bubblan vet om att ifall Donald hade tagit sina ärvda pengar och investerat dem i en indexfond, istället för att försöka sig på att driva företag, så hade han varit betydligt mer förmögen idag). Han ljuger ogenerat och förnekar konstant saker som han tidigare sagt, även om det är väldokumenterat i media. Han är sexistisk och rasistisk. För mig känns det därför helt galet att någon överhuvudtaget kan rösta på honom. Helt galet!

    Jag har förstått att de som i sociala media experimenterat med två olika konton, ett pro Clinton och ett pro Trump, har fått totalt olika information i sina flöden. Ett väldigt tydligt exempel är The Wallstreet Journals studie ”Blue Feed, Red Feed” (tack Anders Plyhm @aplyhm för länken).

    http://graphics.wsj.com/blue-feed-red-feed/

    Här kan du själv gå in och titta hur de respektive flödena ser ut för olika ämnen. Det är inget överlapp alls. Högst anmärkningsvärk

    Organisk räckvidd vs betald räckvidd

    Problemet med filterbubblan uppstår delvis eftersom de sociala plattformarna kontrollerar förhållandet mellan den organiska räckvidden och den betalda räckvidden. Om du till exempel vill nå ut till en specifik målgrupp på Facebook, så måste du betala.

    Ponera att du vill nå lågutbildade, dåligt informerade amerikanska vita män som bor utanför storstadsregionerna. Då måste du betala, annars når ditt budskap sannolikt inte fram. Givet att du själv inte är en del av just den filterbubblan. Det innebär att den gruppen aldrig får informationen att Donald Trumps företag underpresterar, att han är sexistisk, att han är racistisk med mera ifall inte någon betalar.

    Ration mellan organisk räckvidd och betald räckvidd är central i affärsmodellen för Facebook och andra aktörer. Det är det som fastställer värdet för de följare du har. Min tidigare kollega Joakim Arhammar har formulerat det bra: “En följare på Facebook är bara värd så mycket som Facebook bestämmer att den ska vara”.

    Problemet med sociala media och deras otydliga politiska ställning

    All media som vi konsumerar är givetvis filtrerad. Inte bara av algoritmer, utan den har historiskt även filtrerats av publicister av olika slag.

    Mediahusen inom gammelmedia som TV-kanaler, dagstidningar och magasin deklarerade tydligt sin politiska färg. Det var enkelt som läsare/tittare att förstå urvalet av nyheter och vinklingen i det som publicerades.

    Mediahusen inom social media däremot, är ytterst otydliga i var de står politiskt. Trots att de har en gigantisk räckvidd och förser miljontals människor med nyheter. Jag skulle gissa att de allra flesta användare har uppfattningen att de får neutralt viktade nyhetsflöden.

    Vad händer den dagen då en stor aktör inom social har en egen politisk agenda?

    Rent hypotetiskt kan en aktör inom social media justera och förfina sina algoritmer, så att istället för att initialt nå tio procent av dina användare, så når du fem procent eller femtio procent, beroende på om din post är för eller emot viss politisk fråga. Det skulle radikalt förändra hela landskapet i social media.

    Jag tror inte att någon plattform för social media medvetet manipulerar sina algoritmer såhär, men de har definitivt makten att göra så ifall de skulle ha starka incitament. Det skulle dessutom ske helt utan allmänhetens vetskap, då det inte finns någon offentlig redovisning för hur algoritmerna är konstruerade.

    Hur har filterbubblan påverkat det amerikanska presidentvalet?

    Jag är övertygad att de stora plattformarna för social media är så inflytelserika när deras algoritmer styr över vad som visas användarnas flöden, att definitivt har påverkat valet.

    Medvetet eller inte, så har de skapat två filterbubblor som avlägsna varandra att ingen människa kan se helheten.

    Att inte kunna se helheten är givetvis djupt bekymmersamt för en person som ska välja president.

     

    [one_whole boxed=”true”]Det här är en svensk översättning av en engelsk artikel som jag postat på Medium. Läs den här [/one_whole]

  • Svenskarna och internet 2016

    Svenskarna och internet 2016

    Alltid lika spännande att grotta ner sig i rapporten Svenskarna och internet

  • Självklart skulle Henry Ford ha frågat kunderna — jag förklarar varför

    Självklart skulle Henry Ford ha frågat kunderna — jag förklarar varför

    Ett av vår bransch mest slitna citat är Henry Fords “Om jag hade lyssnat på vad kunderna vill ha, så hade de svarat en snabbare häst.”. Det är enligt mig också ett av vår bransch mest feltolkade citat, och jag ska förklara varför.

    Vi vet att Henry Ford lanserade T-Ford som snabbt blev en succé. Vi vet också att han inte hade någon dialog med kunderna. Den implicita slutsatsen är att en produkt blir bättre om man utelämnar dialogen med kunderna. Fel!

    Det stämmer att kunderna inte alltid kan formulera sina behov. Det stämmer även att kunderna inte alltid kan tänka utanför sin direkta tillvaro. Följaktligen stämmer det att produkten inte blir bättre om man ställer fel frågor, och att “Vad vill du ha?” är ett exempel på en felaktigt ställd fråga. Eller åtminstone en otillräcklig fråga.

    Fråga istället vad kunden vill uppnå? Du får då svar som “jag behöver förflytta mig från punkt A till punkt B”. Fortsätt att fråga.

    • Varför uppstår behovet?
    • När uppstår behovet?
    • Behöver du förflytta dig när det regnar ute?
    • etc, etc

    Hjälp kunderna att formulera sig. Hjälp kunderna att tänka större. Då framträder en tydligare och mer specifik behovsbild. Du får en problemformulering innan du börjar arbeta med lösningen på problemet.

    Jag vill poängtera att frågor inte är enda sättet att nå insikter. Man kan givetvis komma långt bara genom att observera och analysera sin omvärld. Det viktigaste är att förstå sina kunder, deras mål, drivkrafter och behov. Då är frågor det mest effektiva verktyget för att nå förståelse. Därför vill jag slå ett slag för frågorna.

    Vi får aldrig veta hur det hade gått om Henry Ford hade ställt rätt frågor till kunderna. Min egen erfarenhet är dock att det alltid är bäst att fråga kunderna, före, under och efter arbetet med att utveckla en ny produkt eller tjänst.

    Självklart skulle Henry Ford ha frågat sina kunder, men han skulle ha ställt rätt frågor.

    [one_whole boxed=”true”]Det här är en svensk översättning av en engelsk artikel som jag postat på Linkedin Pulse. Henry ford should of course have asked his customers [/one_whole]

  • Världens mest exklusiva potatischips

    Världens mest exklusiva potatischips

    Lysande kampanj av St Eriks bryggeri. Exklusiva chips som passar en exklusiv öl. Budskapet är tydligt.

    5 stycken chips a 1 gram till det facila priset av 499 kronor. Jag älskar att de kostar 499 kronor, för 500 kronor låter ju dyrt.

    Alla pengarna går till välgörande ändamål. Tyvärr var jag för långsam på bollen och alla chips var slutsålda. Annars hade jag gärna gärna bidragit till välgörenhet via denna kampanj. Därför tar jag tillfället i akt att förslå en förbättring av kampanjen. St Erik borde fortfarande erbjuda möjlighet att donera till välgörenhet, även om man inte får några chips.

    Tack till Malin för spaningen!

  • Digital transformation inom fondsparande

    Digital transformation inom fondsparande

    Jag lyssnade på fondpodden som idag tog upp frågan “Kan en robot sköta ditt sparande?”.

    Frågan är intressant, och fondsparande är en gigantisk finansiell struktur där digital transformation därför får en stor hävarm. Bara marknadsvärdet för premiepensionen var 838,7 miljarder år 2015. Flera aktörer tar betalt för allt från förvaltning till rådgivning, och robotar visar sig prestera bra på båda tjänsterna.

    Flera fysiska rådgivare tar dels mycket betalt för sina råd, men det har också visat sig att många aktörer råder sina kunder att välja dyra alternativ där rådgivaren har ett stort ekonomiskt egenintresse. Bland annat nämner de att Söderberg och partner rått kunder att spara i fonder som kostar över 2 procent per år i avgift. I min mening rent ocker då det finns indexfonder som kostar neråt 0,1 procent per år.

    De fysiska rådgivarna upplevs inte heller väga in svar från kundintervjuer när de rekommenderar kunder. En enkät som utvärderas av en robot däremot, kan göra bra tolkningar av kundens riskprofil och matcha den mot en passande sparform.

    I avsnittet diskuteras varför en robot kan ta bättre investeringsbeslut än en människa. Den är mer disciplinerad, mer stresstålig och blir inte känslomässigt rubbad av störande faktorer. Framför allt kan den processa stora mängder data och enklare hitta investeringar och investeringsområden som inte fluktuerar korrelerat. Investeringarna blir därför säkrare, och med hjälp en sådan analys kan roboten skapa sparalternativ som passar varje enskild kunds riskprofil.

    Carnegies fondchef får också argumentera för varför en människa kan ta bättre beslut än en robot. Han menar att människan kan ta in fler former av information och ta mer kvalificerade beslut än en robot som enligt hans uppfattning främst tar matematiska beslut. Matematiska beslut tolkar jag som enkla algoritmer som att köpa aktier då 50 dagars glidande medelvärde överstiger 200 dagars glidande medelvärde. Se exempel på grundläggande algoritmisk handel. Om min tolkning stämmer visar det vilken skrämmande dålig kunskap han har om dagens självbärande robotar, machine learning och artificiell intelligens.

    Digital transformation sker snabbt

    Även om man är av den objektiva uppfattningen att datorer idag bara tar matematiska beslut och har begränsad kapacitet, måste man ta hänsyn till att datorer fördubblar sin kapacitet var 18:e månad enligt Moores lag, medan människans kapacitet är konstant i jämförelse.

    Min egen åsikt är solklar. Robotarna är här för att stanna i finansbranschen. Om Carnegie inte hänger med i den digitala transformationen, kommer de att minnas som fondvärldens Kodak.

    Klicka här för att lyssna på Fondponden på soundcloud.