Tag: Gammelmedia

  • Hälften av svenska börsbolag tror att reklam inte förbättrar deras affärer

    get-involved-social-media
    Strö inte bara pengar på nån random reklambyrå. Engagera dig på riktigt i relationen mellan dig och dina kunder.

    Jag blev chockad när jag i SVD läste att hälften av svenska börsbolag har svag tilltro till reklampengar. Trots växande budgetar anser dom att marknadsföringen inte har någon större effekt på försäljningen.

    I viss mån har dem antagligen rätt. Det tycks dock skett en förvirring där folk tror att marknadsföring är synonymt med reklam (i alla fall i SVDs artikel där begreppen blandas friskt). Konventionell reklam blir svårare och svårare att tillämpa på dagens mediaformat. Däremot finns det massor med andra former av marknadsföring som fungerar betydligt bättre.

    Varför så dålig tilltro på reklam?

    Min egen totalt ovetenskapliga snabbanalys av hur situationen har uppstått:

    • Bolagen (deras byråer) är generellt dåliga på mäta resultat vilket gör att marknadsföringsbudgeten upplevs som en ren kostnad och inte en investering.
    • Bolagen gör reklam i gammelmedia, medan konsumentbeteenden går mot att konsumera digital, social och mobil media.
    • Modellerna för att mäta reklam i gammelmedia har totalt rasat. Även det eftersom mediakonsumtionen ser totalt annorlunda ut idag jämfört med för tio år sedan.

    Reklambyråerna måste kunna påvisa resultat

    Ansvaret att mäta och redovisa resultatet ligger på byråsidan, då det är dem som säljer tjänsten. Ofta när jag besöker reklambyråernas webbplatser så visas det upp flådiga portfolios med skojsiga reklamfilmer och glassiga annonser. Jag måste erkänna att många är kreativa. Dock visas det inte upp några regelrätta business case där man kan påvisa att reklambyråns insats faktiskt genererat pengar åt uppdragsgivaren.

    Det går att spekulare i anledningarna. Kanske finns det inga uppmätta siffror. Kanske finns det siffror men de är pinsamma för reklambyrån. Kanske känns det helt enkelt läskigt med transparens, för då kan ju någon annan få inblick i hur man arbetar. Då känns det tryggare att ostört fortsätta sitt obskyra arbete i mörkret. Helt i linje med gammelmedias värderingar.

    En udda fågel i boet är MINI Stockholm Getaway av Jung von Matt. Dels är den udda eftersom den utnyttjar de digitala, sociala och mobila kanalerna på ett föredömligt sätt. Dels eftersom de kan redovisa en fördubbling av sin marknadsandel. Min personliga övertygelse är att det finns ett samband.

    Sen går det att tolka siffror hur som helst. Det är givetvis lättare för en liten aktör som MINI att fördubbla sin marknadsandel i Sverige, än vad det t ex skulle vara för Volvo. Men det är inte det som är min poäng. Poängen är att det faktiskt finns siffror, och att man vågar gå ut med dem. Sedan får man sätta siffrorna i ett sammanhang och tolka dem så gott det går.

    Alla buzzwords får substans

    Situationen är ytterst intressant. Vi i branschen har länge vetat att det inte fungerar att basunera ut generella och kommersiella budskap till en bred massa. De som arbetar inom andra segment, till exempel klassisk industri, är duktiga på sin verksamhet men köper marknadsföringskunskap av andra aktörer.

    De har givetvis inte samma insikt i hur media fungera, men börjar nu få en diffus bild av att de får mindre och mindre pang för pengarna. Reklam är mindre relevant än någonsin när det kommer till marknadsföring. Däremot får alla sköna buzzwords substans och det är i alla fall där jag skulle titta för att förbättra min marknadsföring.

    Transparens

    Idag är det inte bara de organisationer som betalar utrymme i massmedia som kan göra sig hörda. Konsumentmakten är större än någonsin. Det finns massor med plattformar, som t ex Prisjakt där tjänster och produkter utvärderas, recenseras och diskuteras av konsumenter. Detta informationsutbyte pågår konstant oavsett dina marknadsaktiviteter i massmedia. Dessutom är förtroendet för konsumentomdömen (peer recomendations) betydligt större än förtroendet för konventionell reklam. Du kan idag inte hävda att du är någonting du inte är.

    Det bästa är att flytta dialogen närmare dig själv. Allra helst äga arenan där dialogen äger rum. Har du en butik, flytta dialogen dit och låt kunderna diskutera dina varor där. Kanske är det någon kund som inte är nöjd med det du erbjuder och skriver negativt om dig. Ja, då var det kanske inte en kund för dig och även negativ kritik kan hjälpa “rätt” kund att ta ställning till huruvida dina erbjudanden passar dem. De kanske inte alls kan identifiera sig med den negativa kunden, och tycker kanske därför att det du erbjuder passar dem ännu bättre.

    Dessutom kan negativ kritik vara värdefullt för dig och öppnar möjligheter till förbättring eller gör det lättare för dig att identifiera din faktiska målgrupp.

    Man kan inte sälja allting till alla vilket leder oss in till nästa buzzword.

    Long tail

    Massmedia är en finfin kanal för att nå ut med generella budskap till stora massor. Inte för någonting annat. Så om du inte erbjuder någonting som verkligen ALLA människor behöver (Vadå, alla behöver väl nya kamremmar till en Ducati Monster?) så är massmedia helt enkelt ingenting för dig. Arbeta hellre där just din målgrupp finns. Forum, bloggosfären och inte minst sökmotorer (here we go again).

    Sparkar in öppna dörrar

    Sammanfattningsvis blev det en visst och annan vidöppen dörr jag sparkade in här. Med tanke på artikeln i Svenska Dagbladet kändes det ändå nödvändigt. Det kan alltid vara nyttigt att upprepa gamla sanningar. Även om de är nästan lika gamla som gammelmedia….eller åtminstone lika gamla som Chuck D och Flavor Flav. Redan 1987 uttalade dem ju orden “get involved”.

    Förhoppningsvis kunde du som läsare hitta något intressant i min text. Eller så kanske jag helt enkelt bara stal tre minuter av ditt liv som du aldrig kommer att få igen. Skriv en positiv eller negativ kommentar. Hjälp mig att bli bättre. Get involved!

  • Plötsligt blev mätbarhet totalt ointressant

    Plötsligt blev mätbarhet totalt ointressant

    Jag har arbetat rätt länge med media. Jag minns därför när det vi idag kallar media (digitala kanaler mm) kallades “New media” och det vi idag kallar gammelmedia (print, broadcast mm) kort och gott kallades för media.

    Vid den tiden var konventionell reklam i gammelmedias kanaler enkel att mäta. Organisationer som t ex Procter & Gamble kunde pumpa ut default-reklam och sedan se ett samband med den ökade försäljningen. Budskapen behövde inte vara speciellt komplexa, utan det handla i första hand om att exponera varumärket och klättra ett steg närmre top of mind hos konsumenterna. Formlerna för att mäta utfallet var antagligen inte heller speciellt komplexa, jag skulle gissa att sambandet mellan mediaköp och ökad försäljning var relativt linjärt med en viss avvikelse och felmarginal från kampanj till kampanj.

    Det spelar egentligen ingen roll exakt hur man mätte, poängen är just att det gick att mäta.

    New media – gårdagens digitala luftslott

    Vid samma tidpunkt var de digitala kanalerna inte speciellt mogna.Konsumenterna var ännu mindre mogna. Konsumentbarriärerna var många. En så enkel sak som att lämna sitt kreditkortsnummer över nätet var för de flesta kunder otänkbart, vilket försvårade affärsmöjligheterna. Det fanns inga produktifierade publiceringsverktyg vilket innebar skyhöga utvecklingskostnader för varje enskilt projekt. Lägg därtill företagsledare som försörjde sig på investerarpengar och flög Concord på regelbunden basis med den lösa motiveringen att det var i kabinen där man knöt de rätta kontakterna (givetvis kontakter med andra dotcomare som också levde på investerarpengar).

    Eftersom det inte gick att utveckla några lösningar som för kunderna att gick räkna hem på ett tydlig sätt , så talades det inom “New media”-sfären mycket om immateriella tillgångar, långsiktiga investeringar och varumärkesbyggande effekter.

    Jag kan ha viss förståelse för att det uppstår kostnader när man utforskar ny mark och provar nya affärsmodeller. Det var givetvis pionjärerna som satsade på de digitala kanalerna som fick ta denna kostnad. En del av kostnaderna kom tillbaka i egenskap av viktiga lärdomar, men det stod inte helt i proportion till kostnaderna. De konventionella reklambyråerna var inte sena att kritisera webbyråerna, och kritiken var i högsta grad befogad.

    Nya konsumentbeteenden

    Det tog inte lång tid innan konsumenternas beteende och mediavanor ändrades och idag är de digitala kanalerna de absolut viktigaste. Konsumenter känner sig trygga i att lämna ut sitt kortnummer på nätet. Många kunder skaffar sig kunskaper om trender,tjänster och produkter just på nätet.

    De digitala kanalerna är överlägset bäst på mätbarhet. Minsta manöver av konsumenterna kan kartläggas, och budskap kan enkelt individanpassas för varje unik mottagare. Med inte allt för dyra verktyg kan du enkelt mäta utfallet av dina digitala marknadsaktiviteter och ställa det bredvid dina utgifter.

    Gammelmedia – dagens luftslott

    Det slog mig häromdagen att byråernas roller idag är totalt omvända. Gamla modeller för att räkna hem konventionella kampanjer a la Procter har totalt rasat i och med att konsumenternas medievanor har förändrats drastiskt på mindre än tio år. Idag är det extremt svårt att räkna på utfallet av konventionella reklamkampanjer (jämfört med digitala).

    Idag är det istället de konventionella reklambyråerna inom gammelmedia som svänger sig med ord som immateriella tillgångar, långsiktiga investeringa och varumärkesbyggande effekter. Allt snack om krav på mätbarhet har helt tystnat från deras sida.

    Ledsen och kinkig som Pampers-Johan

    Skillnaden är att “New media”-falangen hade visioner, goda intentioner och en tro på det man gjorde. Vilket efter ett antal turer tagit dem till den ledande position de besitter idag.

    Gammelmedia vet idag mycket väl att deras tjänster är skit som knappt ger något tillbaka till kunden. Man blir ju lika ledsen och kinkig som Pampers-Johan bara man tänker på det.