Tag: Reklam

  • Hälften av svenska börsbolag tror att reklam inte förbättrar deras affärer

    get-involved-social-media
    Strö inte bara pengar på nån random reklambyrå. Engagera dig på riktigt i relationen mellan dig och dina kunder.

    Jag blev chockad när jag i SVD läste att hälften av svenska börsbolag har svag tilltro till reklampengar. Trots växande budgetar anser dom att marknadsföringen inte har någon större effekt på försäljningen.

    I viss mån har dem antagligen rätt. Det tycks dock skett en förvirring där folk tror att marknadsföring är synonymt med reklam (i alla fall i SVDs artikel där begreppen blandas friskt). Konventionell reklam blir svårare och svårare att tillämpa på dagens mediaformat. Däremot finns det massor med andra former av marknadsföring som fungerar betydligt bättre.

    Varför så dålig tilltro på reklam?

    Min egen totalt ovetenskapliga snabbanalys av hur situationen har uppstått:

    • Bolagen (deras byråer) är generellt dåliga på mäta resultat vilket gör att marknadsföringsbudgeten upplevs som en ren kostnad och inte en investering.
    • Bolagen gör reklam i gammelmedia, medan konsumentbeteenden går mot att konsumera digital, social och mobil media.
    • Modellerna för att mäta reklam i gammelmedia har totalt rasat. Även det eftersom mediakonsumtionen ser totalt annorlunda ut idag jämfört med för tio år sedan.

    Reklambyråerna måste kunna påvisa resultat

    Ansvaret att mäta och redovisa resultatet ligger på byråsidan, då det är dem som säljer tjänsten. Ofta när jag besöker reklambyråernas webbplatser så visas det upp flådiga portfolios med skojsiga reklamfilmer och glassiga annonser. Jag måste erkänna att många är kreativa. Dock visas det inte upp några regelrätta business case där man kan påvisa att reklambyråns insats faktiskt genererat pengar åt uppdragsgivaren.

    Det går att spekulare i anledningarna. Kanske finns det inga uppmätta siffror. Kanske finns det siffror men de är pinsamma för reklambyrån. Kanske känns det helt enkelt läskigt med transparens, för då kan ju någon annan få inblick i hur man arbetar. Då känns det tryggare att ostört fortsätta sitt obskyra arbete i mörkret. Helt i linje med gammelmedias värderingar.

    En udda fågel i boet är MINI Stockholm Getaway av Jung von Matt. Dels är den udda eftersom den utnyttjar de digitala, sociala och mobila kanalerna på ett föredömligt sätt. Dels eftersom de kan redovisa en fördubbling av sin marknadsandel. Min personliga övertygelse är att det finns ett samband.

    Sen går det att tolka siffror hur som helst. Det är givetvis lättare för en liten aktör som MINI att fördubbla sin marknadsandel i Sverige, än vad det t ex skulle vara för Volvo. Men det är inte det som är min poäng. Poängen är att det faktiskt finns siffror, och att man vågar gå ut med dem. Sedan får man sätta siffrorna i ett sammanhang och tolka dem så gott det går.

    Alla buzzwords får substans

    Situationen är ytterst intressant. Vi i branschen har länge vetat att det inte fungerar att basunera ut generella och kommersiella budskap till en bred massa. De som arbetar inom andra segment, till exempel klassisk industri, är duktiga på sin verksamhet men köper marknadsföringskunskap av andra aktörer.

    De har givetvis inte samma insikt i hur media fungera, men börjar nu få en diffus bild av att de får mindre och mindre pang för pengarna. Reklam är mindre relevant än någonsin när det kommer till marknadsföring. Däremot får alla sköna buzzwords substans och det är i alla fall där jag skulle titta för att förbättra min marknadsföring.

    Transparens

    Idag är det inte bara de organisationer som betalar utrymme i massmedia som kan göra sig hörda. Konsumentmakten är större än någonsin. Det finns massor med plattformar, som t ex Prisjakt där tjänster och produkter utvärderas, recenseras och diskuteras av konsumenter. Detta informationsutbyte pågår konstant oavsett dina marknadsaktiviteter i massmedia. Dessutom är förtroendet för konsumentomdömen (peer recomendations) betydligt större än förtroendet för konventionell reklam. Du kan idag inte hävda att du är någonting du inte är.

    Det bästa är att flytta dialogen närmare dig själv. Allra helst äga arenan där dialogen äger rum. Har du en butik, flytta dialogen dit och låt kunderna diskutera dina varor där. Kanske är det någon kund som inte är nöjd med det du erbjuder och skriver negativt om dig. Ja, då var det kanske inte en kund för dig och även negativ kritik kan hjälpa “rätt” kund att ta ställning till huruvida dina erbjudanden passar dem. De kanske inte alls kan identifiera sig med den negativa kunden, och tycker kanske därför att det du erbjuder passar dem ännu bättre.

    Dessutom kan negativ kritik vara värdefullt för dig och öppnar möjligheter till förbättring eller gör det lättare för dig att identifiera din faktiska målgrupp.

    Man kan inte sälja allting till alla vilket leder oss in till nästa buzzword.

    Long tail

    Massmedia är en finfin kanal för att nå ut med generella budskap till stora massor. Inte för någonting annat. Så om du inte erbjuder någonting som verkligen ALLA människor behöver (Vadå, alla behöver väl nya kamremmar till en Ducati Monster?) så är massmedia helt enkelt ingenting för dig. Arbeta hellre där just din målgrupp finns. Forum, bloggosfären och inte minst sökmotorer (here we go again).

    Sparkar in öppna dörrar

    Sammanfattningsvis blev det en visst och annan vidöppen dörr jag sparkade in här. Med tanke på artikeln i Svenska Dagbladet kändes det ändå nödvändigt. Det kan alltid vara nyttigt att upprepa gamla sanningar. Även om de är nästan lika gamla som gammelmedia….eller åtminstone lika gamla som Chuck D och Flavor Flav. Redan 1987 uttalade dem ju orden “get involved”.

    Förhoppningsvis kunde du som läsare hitta något intressant i min text. Eller så kanske jag helt enkelt bara stal tre minuter av ditt liv som du aldrig kommer att få igen. Skriv en positiv eller negativ kommentar. Hjälp mig att bli bättre. Get involved!

  • Kommunikations- och mediestatistik 2010

    marknadsandelar-reklam-statistik
    Förändringar av marknadsandelar för reklam i olika mediekanaler.

    Direkt nerifrån Avenyn kommer denna rykande heta rapport, fullsmetad med statistik rörande global media och kommunikation.

    Jag har bara ryckt ut lite godtycklig statistik här, men på Göteborgs Universitet finner du 236 sidor med spännande statistik för TV, radio och internet mm.

    A Sampler of International Media and Communication Statistics 2010

    Enjoy!

    Tack till Annika för tipset.

  • Plötsligt blev mätbarhet totalt ointressant

    Plötsligt blev mätbarhet totalt ointressant

    Jag har arbetat rätt länge med media. Jag minns därför när det vi idag kallar media (digitala kanaler mm) kallades “New media” och det vi idag kallar gammelmedia (print, broadcast mm) kort och gott kallades för media.

    Vid den tiden var konventionell reklam i gammelmedias kanaler enkel att mäta. Organisationer som t ex Procter & Gamble kunde pumpa ut default-reklam och sedan se ett samband med den ökade försäljningen. Budskapen behövde inte vara speciellt komplexa, utan det handla i första hand om att exponera varumärket och klättra ett steg närmre top of mind hos konsumenterna. Formlerna för att mäta utfallet var antagligen inte heller speciellt komplexa, jag skulle gissa att sambandet mellan mediaköp och ökad försäljning var relativt linjärt med en viss avvikelse och felmarginal från kampanj till kampanj.

    Det spelar egentligen ingen roll exakt hur man mätte, poängen är just att det gick att mäta.

    New media – gårdagens digitala luftslott

    Vid samma tidpunkt var de digitala kanalerna inte speciellt mogna.Konsumenterna var ännu mindre mogna. Konsumentbarriärerna var många. En så enkel sak som att lämna sitt kreditkortsnummer över nätet var för de flesta kunder otänkbart, vilket försvårade affärsmöjligheterna. Det fanns inga produktifierade publiceringsverktyg vilket innebar skyhöga utvecklingskostnader för varje enskilt projekt. Lägg därtill företagsledare som försörjde sig på investerarpengar och flög Concord på regelbunden basis med den lösa motiveringen att det var i kabinen där man knöt de rätta kontakterna (givetvis kontakter med andra dotcomare som också levde på investerarpengar).

    Eftersom det inte gick att utveckla några lösningar som för kunderna att gick räkna hem på ett tydlig sätt , så talades det inom “New media”-sfären mycket om immateriella tillgångar, långsiktiga investeringar och varumärkesbyggande effekter.

    Jag kan ha viss förståelse för att det uppstår kostnader när man utforskar ny mark och provar nya affärsmodeller. Det var givetvis pionjärerna som satsade på de digitala kanalerna som fick ta denna kostnad. En del av kostnaderna kom tillbaka i egenskap av viktiga lärdomar, men det stod inte helt i proportion till kostnaderna. De konventionella reklambyråerna var inte sena att kritisera webbyråerna, och kritiken var i högsta grad befogad.

    Nya konsumentbeteenden

    Det tog inte lång tid innan konsumenternas beteende och mediavanor ändrades och idag är de digitala kanalerna de absolut viktigaste. Konsumenter känner sig trygga i att lämna ut sitt kortnummer på nätet. Många kunder skaffar sig kunskaper om trender,tjänster och produkter just på nätet.

    De digitala kanalerna är överlägset bäst på mätbarhet. Minsta manöver av konsumenterna kan kartläggas, och budskap kan enkelt individanpassas för varje unik mottagare. Med inte allt för dyra verktyg kan du enkelt mäta utfallet av dina digitala marknadsaktiviteter och ställa det bredvid dina utgifter.

    Gammelmedia – dagens luftslott

    Det slog mig häromdagen att byråernas roller idag är totalt omvända. Gamla modeller för att räkna hem konventionella kampanjer a la Procter har totalt rasat i och med att konsumenternas medievanor har förändrats drastiskt på mindre än tio år. Idag är det extremt svårt att räkna på utfallet av konventionella reklamkampanjer (jämfört med digitala).

    Idag är det istället de konventionella reklambyråerna inom gammelmedia som svänger sig med ord som immateriella tillgångar, långsiktiga investeringa och varumärkesbyggande effekter. Allt snack om krav på mätbarhet har helt tystnat från deras sida.

    Ledsen och kinkig som Pampers-Johan

    Skillnaden är att “New media”-falangen hade visioner, goda intentioner och en tro på det man gjorde. Vilket efter ett antal turer tagit dem till den ledande position de besitter idag.

    Gammelmedia vet idag mycket väl att deras tjänster är skit som knappt ger något tillbaka till kunden. Man blir ju lika ledsen och kinkig som Pampers-Johan bara man tänker på det.

  • Tipp-Ex kampanj på Youtube

    Tipp-Ex har en rolig, genomarbetad och nytänkande kampanj som går på Youtube. Jag har redan sett den delad av flera människor på Facebook mm, så jag gissar den kommer få bra och välförtjänt spridning.

    Jag vill inte analysera kampanjen för djupt här för det skulle bli en sån spoiler för er som inte sett den. Men utan att säga för mycket tycker jag att den genom sitt överaskningsmoment bekräftar fenomenet banner blindness, vilket kan vara intressant för alla som arbetar med kampanjer på webben.

  • Samsonite gerillamarknadsföring

    Samsonite gerillamarknadsföring

    Samsonite kör en ny gerillakampanj där de rullar ut trasiga väskor på bagagebanden på flygplatser. När folk har fått stå och fnissat eller förfasats över den trasiga väskan så rullar de ut en ny fin väska med Samsonites reklambudskap precis i anslutning till den trasiga väskan. Ett klart och tydligt budskap som påvisar nyttan med en tålig väska.

    Jag är lite osäker på hur flygplatserna ställer sig till en sån kampanj som insinuerar att deras ground crew bashar väskor hej vilt. De skulle säkert skicka ut Samsonite med huvudet före om de ertappades. Men är det gerillamarknadsföring så är det gerillamarknadsföring, då kan man inte ta hänsyn till sånt.

    Gerillakampanjen tycks ha fått en del spridning. Det första jag såg av kampanjen var folk som delade ut bilder på Facebook som de tagit medan de väntade på sitt bagage.

    Läs mer på Dagensmedia

  • Clients From Hell

    Clients From Hell

    Ingenting ont om kunder, men jag tycker att Clients from hell är riktigt rolig! Lite som tjuvlyssnat, fast allt utspelar sig inom media, reklam och kommunikation. När ska kunderna kontra med en blogg där de citerar alla mer eller mindre jordnära kreatörer?

  • Bli inte en Pommac!

    Bli inte en Pommac!

    Jag Googlade på Sveriges populäraste varumärken och fann en tänkvärd krönika på Dagens Handel av Mats Wallin.

    Historien är nu några år gammal, men problematiken är fortfarande relevant.

    Efter tjugo år av nedåtpekande säljkurvor tog Carlsberg beslutet att lägga ned Pommac år 2004. Ett rimligt beslut. Det visade sig direkt efter beslutet att Pommac var ett älskat varumärke, försäljningssiffrorna till trots.

    Innan sociala media

    Det här utspelade sig innan sociala media var vardagsmat och det var svårt för enskilda individer att nå ut brett. Ändå yttrades kraftiga protester från folket. En 16-årig kille som hetter Petter startade webbplatsen raddapommac.se vilken snabbt fick 50 000 medlemmar stor uppmärksamhet bland annat på Aftonbladet

    Alla älskar Pommac, men ingen dricker det

    Hur kan ett varumärke vara så älskat, utan att konsumeras? Personligen gillar jag Pommac, men det är ytterst sällan jag kommer att tänka på Pommac. Helt enkelt har man misslyckats i alla sin kommunikation i samtliga kanaler, på webben, i massmedia och på butiksgolvet. Pommac har helt enkelt avstannat, på grund av varumärkesutvecklarnas proppmätta inställning. De hade levt på gamla meriter och inte förnyat varken sin produkt eller kommunikation, nu kom tiden ikapp dem.

    Som jag skrivit i en tidigare post här: “Om du står still så rör du dig relativt bakåt eftersom din omvärld hela tiden rör sig framåt.”

    Pommac konsumerades främst som ett alkoholfritt alternativ vid högtider. Det blir givetvis väldigt små volymer eftersom vi svenskar krökar hejdlöst på högtider.

    Nylansering

    Det som behövdes var total nylansering. Upp med en ny webbplats som firar den nya Pommacen! Tyvärr profileras drycken återigen som en högtidsdryck tillsammans med en massa gammal retroreklam. Hur tänkte de här?

    För att ytterligare bevisa vilka klåpare de är så har Pommacs officiella webbplats inte uppdaterats sedan nylanseringen för nästan fem år sedan.

    Bli inte en Pommac

    Så om du förvaltar ett älskat varumärke, bli inte en Pommac! Var stolt över dina tidigare framgångar, men förlita dig inte på gamla meriter. Säkerställ att det finns en plats för ditt varumärke även idag och imorgon.

  • Social media

    Här är en kort video med fakta och statistik kring sociala medier. Nedan följer ett antal utdrag:

    Reklam, marknadsföring och varumärke

    1. 78% av världens konsumenter litar på andra användare (“peer recommendations”), bara 14% litar på reklam.
    2. Bara 18% av konventionell TV-reklam generar mer pengar än de kostar.
    3. 25 procent av sökträffarna för världens 20 största varumärken består av användargenererat innehåll.
    4. 34 procent av världens bloggare uttrycker åsikter om produkter och varumärken.

    Livsstil och beteende

    1. Om Facebook vore ett land så skulle det vara fjärde störst i världen.
    2. Wikipedia har över 13 millioner artiklar, varav 78 procent är på andra språk än engelska. Studier visar att wikipedias artiklar är mer korrekta än den ansedda Encyclopedia Britannica.
    3. 2009 slutade Boston Collage distrubera e-postadresser till nykomlingar, eftersom yngre generationer betraktar e-post som passé.
    4. Ashton Kutcher och Ellen De Geers har fler följare på Twitter än den sammanlagda befolkningen i Irland, Norge och Panama.

    Källa: Socialnomics

    Hur kan du arbeta med social media?

    Jag vet att många människor och organisationer är oroade över att de tappat kontrollen över vad som sägs om dem. Gör inte som dem, deras oroande kommer aldrig att ge dem tillbaka kontrollen.

    Acceptera istället de villkor som gäller och fundera ut hur du bäst kan lära dig att leva i den nya världen. Det finns massor med möjligheter!

  • Ingo blev Zingo

    Ingo-läsk döps om till Zingo efter att Ingemar Johansson förlorat två gånger mot Floyd Patterson.
    Ingo-läsk döps om till Zingo efter att Ingemar Johansson förlorat två gånger mot Floyd Patterson.

    Den 26:e juni var det exakt 50 år sedan Ingemar Johansson vann världsmästartiteln i  tungviktsboxning, när han besegrade Floyd Patterson. Med anledning av detta tycker jag att det passar med lite svensk varumärkeshistoria.

    Ingo-läsk

    Ingo blir hyllad och firad överallt. Han utses till ”Sportman of the year” av Sports Illustrated. Efterföljande år turnerar han i svenska folkparker, festar och minglar på amerikanska cocktailpartyn. Glassigast av allt, han får en apelsinläsk döpt efter sig. Ingo-läsk!

    Floyd tränar inför returmatchen

    Floyd däremot har inte lika mycket att fira, och blir inte heller bjuden på jetsetfesterna. Han spenderar istället sin tid på en stenhård träningscamp. Returmatchen kan bara sluta på ett sätt. Ingo lägger sig och sussar i femte ronden.

    Floyd ville vara lika generös som Ingo, och erbjöd därför ytterligare en returmatch 1961. Den matchen var betydligt jämnare, men Ingo förlorar och åker hem till Sverige.

    Ingo blir Zingo

    Hemma i Sverige blir det snart tydligt för Ingo vilka som är hans riktiga vänner och vilka som är regelrätta backstabbers.

    Vattenfabriken Sefyr, vilka tillverkade Ingo-läsk ,ville inte dela förlusten med den tilltufsade Ingo. De döpte helt fräckt om sin produkt till Zingo 1962.

    Sjukt kul beslut. De ville inte att läsken skulle heta Ingo, men ändå något liknande eftersom namnet tydligen var ett inarbetat varumärke. Renommésnylta lite på sig själv, samtidigt som man vill ta avstånd från Ingo och hans förlust?

    Undrar hur till exempel Nike skulle gjort med Air Jordan-konceptet ifall Michael Jordan skulle förlora stort? Antagligen skulle de lägga ned produktserien. Jag har svårt att se hur de skulle döpa om den till något snubblande likt.

    Hur hade du gjort med din produkt i en liknande situation?

  • Social marknadsföring av Carlsberg

    Where's the party? Ingen sommar utan social marknadsföring.
    Where’s the party? Ingen sommar utan social marknadsföring.

    Carlsberg satsar på social marknadsföring med tjänsten Where’s the party?. Tjänsten går ut på att du med din mobiltelefon kan ange din position och status, så att du lättare kan träffa dina vänner. Förslagsvis över en öl.

    Social marknadsföring

    Den här kampanjen kommer antagligen spridas från vänner till vänner, den ska även fungera tillsammans med sociala nätverk, som Facebook och Twitter vilket ytterligare ökar spridningen. Bra för Carlsberg och bra för användarna eftersom den här typen av tjänster blir användbara ju fler som ansluter sig.

    Krånglig registrering

    Hur de lyckades få registrering till tre steg är ett mysterium, jag kollade första steget och fick hicka så jag stängde ner fönstret. Då är jag ändå intresserad av både social marknadsföring och av öl.

    Om du vill lyckas bättre än Carlsberg med registrering av medlemmar tycker jag att du ska kika på mitt tidigare inlägg Öka din konvertering med enklare registrering.