Carl Magnus Swahn

Tag: Svensk

  • Ingo blev Zingo

    Ingo-läsk döps om till Zingo efter att Ingemar Johansson förlorat två gånger mot Floyd Patterson.
    Ingo-läsk döps om till Zingo efter att Ingemar Johansson förlorat två gånger mot Floyd Patterson.

    Den 26:e juni var det exakt 50 år sedan Ingemar Johansson vann världsmästartiteln i  tungviktsboxning, när han besegrade Floyd Patterson. Med anledning av detta tycker jag att det passar med lite svensk varumärkeshistoria.

    Ingo-läsk

    Ingo blir hyllad och firad överallt. Han utses till ”Sportman of the year” av Sports Illustrated. Efterföljande år turnerar han i svenska folkparker, festar och minglar på amerikanska cocktailpartyn. Glassigast av allt, han får en apelsinläsk döpt efter sig. Ingo-läsk!

    Floyd tränar inför returmatchen

    Floyd däremot har inte lika mycket att fira, och blir inte heller bjuden på jetsetfesterna. Han spenderar istället sin tid på en stenhård träningscamp. Returmatchen kan bara sluta på ett sätt. Ingo lägger sig och sussar i femte ronden.

    Floyd ville vara lika generös som Ingo, och erbjöd därför ytterligare en returmatch 1961. Den matchen var betydligt jämnare, men Ingo förlorar och åker hem till Sverige.

    Ingo blir Zingo

    Hemma i Sverige blir det snart tydligt för Ingo vilka som är hans riktiga vänner och vilka som är regelrätta backstabbers.

    Vattenfabriken Sefyr, vilka tillverkade Ingo-läsk ,ville inte dela förlusten med den tilltufsade Ingo. De döpte helt fräckt om sin produkt till Zingo 1962.

    Sjukt kul beslut. De ville inte att läsken skulle heta Ingo, men ändå något liknande eftersom namnet tydligen var ett inarbetat varumärke. Renommésnylta lite på sig själv, samtidigt som man vill ta avstånd från Ingo och hans förlust?

    Undrar hur till exempel Nike skulle gjort med Air Jordan-konceptet ifall Michael Jordan skulle förlora stort? Antagligen skulle de lägga ned produktserien. Jag har svårt att se hur de skulle döpa om den till något snubblande likt.

    Hur hade du gjort med din produkt i en liknande situation?

  • Dagen då Fredrik blev nedgraderad till Fredrik

    Om du står still så rör du dig relativt bakåt eftersom din omvärld hela tiden rör sig framåt.

    I föregående post så skrev jag om hur amerikansk bilindustri stått still under en längre tid, och vilka konsekvenser det har fått. Här följer ett mindre dramatiskt exempel hämtat ur min vardag.

    Jag jobbade för många år sedan på en byrå tillsammans med en copywriter som vi kan kalla Fredrik. På den byrån använde vi ICQ (ja, jag skrev ju att det var många år sedan) för att skicka snabbmeddelanden till varandra. En dag så började en ny AD-assistent som också hette Fredrik. För att undvika förvirring och feladresserade snabbmeddelanden kunde han inte ta Fredrik som nick på ICQ. Han kallade sig då för Fredrik Deluxe!

    Plötsligt framstod Fredrik, copywritern, som “bara” Fredrik. Han hade själv inte gjort någonting, men hans omvärld rörde sig framåt och han förstod snabbt att det fanns en ny sheriff i Fredrik-town.

  • En portion chips

    Kalorier per portion chips

    Normalt anges energimängden för livsmedel i kcal/100g och ibland även per portion om det är tydligt portionsförpackat.

    Jag åt chips i helgen och läste på påsen att en portion, 25 gram, innehåller 135 kcal. Förpackningen är på 300 gram och det finns inget som helst hjälpmedel för konsumenten att dosera portionerna. I min värld är 25 gram chips en ganska liten mängd. Förpackningarna är normalt 200-400 gram, och en förpackning på 200 gram känns enligt mig ganska lagom för två personer.

    Varför gör chipstillverkarna såhär?

    Jag tror inte att tillverkarna vill minska konsumtionen av chips genom att rekommendera folk att äta små portioner.

    Ett av skälen till att göra såhär kan vara att medvetet ge ett felaktigt intryck av att chips inte innehåller så mycket energi som det faktiskt gör. 25 gram är skrivet i liten liten text och 135 kcal är skrivet i betydligt större text. Det skulle kunna misstolkas som att 100 gram chips alternativt hela förpackningen skulle innehålla 135 kcal.

    Dock tror jag att de allra flesta konsumenter är medvetna om att chips är oerhört energirikt, och jag tror att den här typen av produkter aldrig kommer att positonera sig som “det nya hälsosnacket”. Hur små portioner man än äter så är näringsvärdet ändå katastrof.

    Vem kommunicerar de till?

    Kostmedvetna konsumenter, som t ex fitnesstjejer, äter antagligen ganska lite chips.  Dessutom vet de att chips innehåller mycket energi, och de skulle aldrig missförstå angivelsen och råka tro 100 gram bara innehåller 135 kcal. Budskapet känns inte riktat till denna mågrupp.

    Mindre petiga konsumenter, som t ex Bert Karlsson, vet också att chips är energirikt men de bryr sig inte. De har nog ingen tydlig uppfattning om huruvida 135 kcal är mycket eller lite, och de vet nog inte att kalorier normalt anges per 100 gram. De gillar chips och är totalt ointresserade av näringsvärdet. Budskapet känns inte riktat till denna målgrupp heller.

    Hur fastställdes portionsstorleken?

    Har tillverkarna gjort någon undersökning och utläst att en genomsnittlig svensk chipsportion är cirka 25 gram? Eller om konsumenter idag normalt äter större portioner än 25 gram, vill de då ändra konumentbeteendet till tillverkarens nackdel? Det kanske finns en vettig förklaring, men just nu känns det som ett mysterium för mig.

    Jag åt cirka fyra portioner chips i helgen, hur många portioner brukar du äta?

  • Funktionshindrad i Vaxholm, nej tack!

    Funktionshindrad i Vaxholm, nej tack!

    Jag och en kompis åkte motorcykel till Vaxholm en dag. Där såg hon den här toaletten.

    Kombinationen av en halvmeter hög tröskel och en extremt smal dörr känns allt annat än tillgänglighetsanpassat. Hur tänkte de här?

    Nej tack, jag skulle inte vilja vara funktionshindrad i Vaxholm.