Fem gånger varför – så löser du rätt problem

By January 9, 2017Strategi
Five times why, fem gånger varför

“Varför” den absolut viktigaste frågan i mitt arbete med UX och digital strategi. Frågan dyker reflexmässigt upp i mitt huvud när en kund presenterar sina interna processer eller när en kollega visar sina wireframes. Dels för att jag helt enkelt är extremt nyfiket lagd, men även för att frågan genom åren har hjälpt mig att identifiera många kniviga problem. Därför har jag lätt att ta till mig den analysmetod som kort och gott heter Fem gånger varför. Det är en enkel metod som alla kan använda sig av och som gärna jag vill dela.

Metoden lika enkel som effektiv. Du ställer helt enkelt frågan “varför” fem gånger.

Syftet med Fem gånger varför

Metoden är en rotfelsanalys och syftar därför till att identifiera roten till problemet. Därmed kan problemet åtgärdas, istället för att enbart behandla symtomen. De flesta organisationer känner nog igen sig i att det ödslas tid på brandsläckning av återkommande problem.

Historien bakom Fem gånger varför

Fem gånger varför utvecklades av Sakichi Toyoda, Toyotas grundare, som kallade metoden för Genchi Genbutsu, som betyder “faktisk plats” eller “faktisk sak”. På sin webbplats ger Toyota ett bra exempel på hur metoden kan användas.

 


 

Svaret på det sista ”Varför?” i exemplet nedan kan vara att inköparna premieras för kortsiktiga besparingar. Alltså måste vi ändra sättet som vi värderar våra inköpare på om vi vill slippa problem med olja på golvet och trasiga maskiner. Hade vi nöjt oss med ett eller två “Varför?” hade den enda åtgärden blivit att torka upp oljan och byta packning. Men själva orsaken till problemet skulle fortfarande ha funnits kvar.

  • Det är en oljefläck på golvet. Varför?
  • För att en maskin läcker olja. Varför läcker den olja?
  • För att packningen är sönder. Varför är den sönder?
  • För att packningarna inte är tillräckligt bra. Varför är de inte det?
  • För att vi gick efter priset. Varför gick vi efter priset?

 


Varför just Fem gånger varför

Fem har visat sig vara ett bra antal varför. Givetvis kan du fråga fyra eller sex gånger, men gör det inte till en vana att göra för stort avsteg från antalet fem.

Om du efter tre eller fyra gånger hittar ett konkret och tydligt problem som du känner att du kan arbeta med, så är rimligt att stanna där. Om du känner att du efter fem varför är något intressant på spåret men att resultatet är inte helt greppbart eller konkret, så är det rimligt att ställa ett sista varför.

Om du frågar för få gånger riskerar du att arbeta med symtomen istället för problemen, vilket är just vad vi vill undvika. Om du frågar löjligt många gånger kommer du till sist att närma dig universums big bang som orsak, eller åtminstone komma onödigt långt ifrån det problem du vill lösa.

Kritik mot Fem gånger varför

Även om metoden på många sätt är kraftfull och användbar, så finns det vissa tillkortakommanden du bör se upp med.

  • Efter ett antal varför så kommer analytikern ofta långt ifrån sitt kunskapsområde, och kan därför göra felaktiga tolkningar av problemet.
  • Resultat är inte empiriskt i bemärkelsen att det inte går att återskapa identiskt. Utkomsten kan variera stort beroende på vem du frågar.
  • Eftersom processen är linjär/sekventiell utan förgreningar, får du i varje steg endast en orsak till svar, trots att det kan finnas flera olika orsaker till ett problem

Om du beaktar ovanstående fallgropar så, så är jag övertygad att du kommer ha mycket nytta av Fem gånger varför.

Kom ihåg att frågan “varför” är användbar i många andra situationer också. (Tips från coachen!)

 

 

Leave a Reply